DISSOCIATIVA SYMPTOM

Detta blogginlägg handlar om dissociation och är den andra bloggen om temat i en serie av tre. Ordet dissociation betyder att sönderdela och ordet dissociation används i litteraturen på olika sätt. I förra blogginlägget beskrev jag hur ordet dissociation används för att beskriva en process, en försvarsmekanism och en intrapsykisk struktur. I detta inlägget beskriver dissociativa symptom och i nästa blogginlägg skriver jag om min tidigare klient Helena.

Dissociativa identitetsstruktur

Dissociativa symptom är ofta en konsekvens av dissociativ identitetsstörning. (Jag tycker inte om ordet ‘störning’ och skulle hellre villa använda ordet dissociativa identitetsstruktur, men det är inte jag som bestämmer vad olika tillstånd ska kallas.  Kriterier finns i DSM 5 en handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd)

En person med en dissociativ struktur upplever sig själv som kroniskt uppdelad i minst två olika delar, men det kan också vara fler. Den upplever ett tydligt avgränsat personlighetstillstånd mellan de olika delarna. De delarna har olika känslor, minnen, medvetenhet och beteende. Ofta är det en del som visar sig för omgivningen och ofta en del som är förknippad med traumat som kommer upp när det är mörkt, man är trött eller när man blir påmind.

Dissociativa symptom

Dissociativa symptom kan till exempel uppstå när den ena delen gör något där den andra inte är medveten om. Symptomen kan bland annat vara att man ibland kan:

• känna att man ha förlorat kontakten med sin kropp
• proppa in sig mat utan att tänka på det
• ha känslan av att vara någon annan
• lyssna på någon som talar och plötsligt inse att man inte hört delar eller allt som sagts.
• befinna sig på en plats och inte veta hur man kommit dit.
• upptäcka att man är iförd kläder som man inte kommer ihåg att man tagit på sig.
• hitta saker i kylskåpet som man inte minns att man köpt.
• bli tilltalad av en främmande person, som vet ens namn och hävdar att de träffat en tidigare.
• inte komma ihåg viktiga händelser i ens liv (t.ex. bröllop, examensdagar).
• bli beskylld för lögn fastän man vet att man inte har ljugit.
• minnas inte eller förnekar traumatiska eller smärtsamma händelser som har hänt.
• ha en dålig tidsuppfattning
• starkt växlande kunskaper
• snabba skiftningar i sin personlighet (t. ex. från blyg till utåtriktad)
• titta i en spegel och uppleva att man inte känner igen sig själv
• uppleva att omvärlden, andra människor och föremål, är overkliga

För att diagnostisera dissociation finns det olika frågelistor. En del av symptomen som beskrivs här ovan kommer ur Dissociation Experience Scale, (Bernstein, Carlson & Putman, 1993, Svensk översättning Dag Körlin 2002).

Dessa symptom vi kanske alla känna igen någon gång i våra liv. Vi kan köra hem och plötsligt vara hemma och känna att vi har varit ‘borta’ i tjugo minuter.  Lider man av dissociation händer detta dock frekvent och är det en stark och verklig upplevelse.

Malmö är farlig

När jag arbetade på Röda Korsets behandlingscentrum i Malmö träffade jag en klient som hade varit med i krig. Han vägrade ibland gå ut, för Malmö upplevde han som en farlig stad med många pansarfordon. Han upplevde lastbilar som pansarfordon och därför blev Malmö otrygg för honom och upplevde han att han var i kriget, i traumatiden igen. På andra dagar kunde han utan problem röra sig i stan och gå till sitt arbete. Då upplevde han omvärlden och föremål som verklig.

I nästa blogg beskriver jag ett klientfall.