Paulina

Paulina berättar:

“Det händer bara vissa var något jag hörde som ung i samhället och något jag kanske till och med tänkte själv. Jag var ju en stark tjej som sa ifrån när jag behövde och hade en fin trygg och kärleksfull uppväxt.

Livet fram till jag var 22 var som många andras, det innehöll vänner och fritidsintressen och en mestadels roliga äventyr. 22 år gammal var då livet förändrades, jag mötte en man som på vår första dejt våldtog och sålde mig. Detta pågick sedan i flera månader runt om i Sverige. Redan tidigt kapades mitt sociala nätverk och allt jag hörde var dessa förövares ord så jag blev den de sa. En slampa, en hora som inte var värd annat. Mitt liv rann mig ur händerna och ständigt var jag rädd för att göra fel. Hoten var som en osynlig skugga och jag skyddade mig själv och min familj genom att vara tyst.

Varje morgon när jag vaknade trodde jag att det var sista dagen i livet för en dag skulle de gå över gränsen och ta mitt liv. Det var jag säker på. Någon av de personer som dök upp den dagen och det kunde variera mellan 1 och 7 personer. Jag bestämde mig själv för att ta mitt liv under november 01 men livet tog en vändning då jag fick veta att jag var gravid och från den dagen började jag kämpa för barnets skull, jag rymde och glömde. Ja glömde kunde jag inte, men jag förträngde för att orka leva och vara den mor min dotter förtjänade.

Under två år skadade jag mig själv och levde väldigt destruktivt när det kom till sex. Efter två år mötte jag en man som fick mig att tro på människor igen, han lärde mig att kunna ha sex igen och lita på honom. Under 2004 fick jag reda på att mannen utsatt andra och jag anmälde honom. Det blev polisförhör, tings och hovrätt. En hemsk tid men som också blev den bästa bearbetningen. I rätten kan man inte ljuga, iallafall inte jag så jag var tvungen att berätta alla hemska detaljer. En film visades upp som mitt bästa bevis men det var vidrigt att visa den. Mannen dömdes till 14 år, maxstraffet i Sverige, för grovt koppleri och grova våldtäkter.

Idag vet jag att det kan hända vem som helst och det viktiga är att vi vågar fråga och prata om sex och övergrepp. Jag mötte under vägen många som jag trodde kunde hjälpa mig men kunskap och förståelse fanns inte. Jag har kämpat, först för att överleva honom sedan mot ett samhälle som inte funnits för utsatta som jag. Idag är jag 40 år, har man och två stora döttrar. Livet är fantastiskt och jag har kommit till en punkt där jag känner ro och frid. Det har tagit tid och kraft men det är idag värt det. Jag kan inte ångra något för det värsta i mitt liv blev också det bästa då min dotter kom till världen. Jag jobbar idag på Novahuset och stöttar andra som upplevt sexuellt våld i olika former, det gör mig mer hel än jag erkänner många gånger”

Vänliga hälsningar

Paulina Bengtsson

Samordnare, Sakkunnig människohandel och prostitution

Novahuset

Linköping

Novahuset gör ett fantastiskt arbete i samhället och därför arbetar jag gärna tillsammans med de. Mer information om Novahuset du hittar du i länken.

Nästa gång skriver Marie om Noomi, en förening som vill vara ett ljus i sexhandelns mörker.