SKULDBELÄGGNING

Hej!

Den här bloggen handlar om skuldbeläggning.

Minns du bloggen om Ann, kvinnan vars chef frågade henne ”kände du dig inte lite smickrad?” efter att en klient tagit henne på brösten och försökt kyssa henne? Det var en oprofessionell och icke-hjälpande reaktion.

Jag fick många reaktioner på den bloggen, många kände igen sig. En kvinna skrev att en väninna sagt ”se det som ett dåligt one-night-stand.” till henne efter att hon just berättat att hon blivit våldtagen. Hon ville förmodligen stötta sin väninna men hennes ord var inte hjälpsamma.

Subtila meningar

Inte sällan blir utsatta kvinnor skuldbelagda. Det kan ske genom subtila meningar som – ”Var du inte intresserad av honom?”, ”Gav du inte honom signaler?”, ”Varför cyklade du där ensam på kvällen?” eller ”Vilken signal ger en sådan kjol tror du?”.

Blaming the victim

Det är inte endast föräldrar, poliser eller väninnor som kan säga så. Tyvärr kan psykologer, kuratorer och andra professionella också säga sådana saker. Man kallar det för ’blaming the victim’ eller på svenska att ’skuldbelägga offret’.

Vad vi hör är så obehagligt att vi inte vill möta det, vi vill inte att det ska vara sant. Vi vill inte att det ska hända oss och därför kommer vi direkt med en bortförklaring eller en tolkning om att det är offrets fel.

Förneka

En annan strategi är att förneka och att inte tro på vad den andra säger. Det kan hända barn som har varit utsatta men också tonåringar och vuxna kvinnor. Jag har en kvinna i behandling som varit med om incest. När hon som sju-åring berättade detta för sin mamma blev mamman väldig arg och sa att hon inte får hitta på dumma saker. Min nuvarande klient är inte den första som berättar om en sådana reaktion från sin mamma. Många barn som har varit med om övergrepp har upplevt något liknande.

Vara tyst

För tjejer som har varit med om en våldtäkt tar det i genomsnitt 21 veckor innan de vågar berättar det för en annan, ofta en väninna. Har man varit tyst i nästan ett halvt år och den första reaktionen är skuldbeläggning eller att inte blir trodd, då är det svårt att öppna upp sig igen och få rätt hjälp.

Självförakt

Att bli skuldbelagd eller inte trodd kan leda till ännu mer skuld, skam och självförakt. Det leder till tystnad och till en inre upprepande traumatisering.

Hur kan du få förtroende för en psykolog och få adekvat behandling om vårdpersonal tidigare har skuldbelagt dig?

Tack, starka kvinna att du har läst min blogg. Är du med på resan?

Nästa gång skriver jag om förnekelse.